Som alltid

Jag drömmer om den dag
då lindrandet kommer
ty då släcks det obehag
som mörkret mig bekommer
ty i mitt inre finns ett ställe
där livstron inget kan väcka
för här tjänar ondskan sitt uppehälle
med att mina förhoppningar släcka

Alla förändringar mig smakar
för värre kan det ej bli
för smärtan mörkret orsakar
fast mina förhoppningar får nog tji

För då är cirkeln sluten
cirkeln mitt psyke lever på
och känslan helt uppknuten
jag kan ej längre på livets väg gå


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0